BMW model 340                       
(källa: Wikipedia)

 

Det var en stor sexcylindrig fyradörrars coupé som tillverkades i Eisenach.
Fem-dörrarsvarianter av model 340 (stationsvagnar) tillverkades också.
Den beskrevs 1948 som den första nya bilmodell som producerats i Tyskland efter kriget.
Men trots nya karossdelar under skalet var det en modifierad version av en BMW model 326.
Den hade samma motor och hjulbas, som ursprungligen hade lanserats år 1936.
BMW mod.326 hade varit en innovativ och väl ansedd modell och model 340,
som hade flertalet förbättringar, sågs som en önskvärd bil långt in på 1950-talet.
Tidiga år hade följts av tvister om ägandet av anläggningen där tillverkningen
skedde och dess ägares rätt att använda namnet BMW.
Bilmodellen kom senare bli namnändrad som EMW model 340 och det var
under detta namn som EMW model 340 fortsatte att säljas efter Juli 1952.

En coupé-version, som ursprungligen lanserades 1937 som BMW Model 327.
Den tillverkades åter efter kriget och producerades parallellt med BMW Model 340
fram till år 1955, de sista åren under namnet EMW Model 327.
Expansionen i Eisenach av BMW blev en tillverkare av kommersiellt gångbara bilar
när de sent 1928 förvärvade verksamheten i Fahrzeugfabrik Eisenach AG,
där det ingick en bilfabrik. De bedrev sedan tillverkningen av Brittisk licensdesignade Austin 7s.
Under 1930-talet blomstrade BMW:s bilproduktion.
Eisenach anläggningen var under hela denna period BMW:s volymtillverkningsfabrik.

År 1945 ockuperades staden av amerikanska styrkor och de allierade hade kommit överens om
att hela Thuringen skulle tillfalla den sovjetiska ockupationszonen.
Övertagandet av regionen till Sovjet ägde rum i juli 1945.
Planen var att BMW:s fabrik skulle monteras ned och transporteras med tåg till Sovjetunionen
som en del av den stora efterkrigets skadeståndspaket.
Under tiden återupptogs produktionen av de överlevande arbetarna som återvände från kriget.
Ett litet antal av BMW model 326 producerades då igen efter bilens tidigare design.
Albert Seidler, mannen som ansvarade för Eisenach motorcykel produktion,
visade den mindre BMW 321-modellen till marskalk Zjukov och säkrade honom en order på fem nya bilar.

Framtiden för Eisenach fabriken var en stridsfråga i och med osäkerheten i slutet av 1945.
Münchenbaserade BMW försökte att återfå sin anläggning och var inte välvilliga mot ockupanterna,
som också var medvetna om BMW:s roll under kriget som tillverkare av motorer till stridsflygplan.
November 1945 fick anläggningen en order från Sovjet på ytterligare 3000 bilar och motorcyklar,
och mindre än ett år senare, i september 1946 integrerades anläggningen i "Sovjet AWO affärsenhet".
För Eisenach hade medlemskapet i Sovjets planekonomi börjat.

Födelsen:
I slutet av 1948 hade BMW model 340 utvecklats till en prototyp.
Den hade 287 cm (113 tum) som hjulbas och centrala karossen var från BMW model 326,
men motorhuven, som var fyrkantig med strålkastarna helt integrerade i framskärmarna.
En grill som innehöll horisontella metalllameller i form av en ungefärlig triangel.
Detta följde "styling trenden" likt andra samtida bilmodeller.
Exempel på sådan modell var t.ex. Peugeot 203, som lanserades ungefär samtidigt som BMW model 340.

Bakdelen av bilen gjordes även om. Inspirerad av trender från USA fick model 340 en extern baklucka,
som tillät bilägarna att komma åt bagage utan att behöva fälla ner baksätet.
Reservhjulet flyttades från sin traditionella plats ansluten till bilens bakända
till en plats under ett falskt golv i bagageutrymmet.
Tillsammans med reservhjulet fanns även ett verktygskit som innehöll en domkraft och en luftpump.
Verktygskittet innehöll även däck slang och en speciell nyckel för att lufta de hydrauliska bromsarna.

Interiörens utformning följde i stort sett den föregående BMW modellen 326,
men de senare modellerna ersatte separata framsäten med en soffa, vilket gav fler sittplatser.
Ytterligare utrymme skapades även genom att ta bort mittarmsstödet i baksätet.

Tekniskt:
Uteffekten var 54 Hp(40 kW) från den 1971 cc raka 6 cylindriga motorn.
Mekaniskt använde BMW model 340 en del av sin företrädares avancerade funktioner.
Den fyrväxlade växellådan från model 326 användes även i model 340.
Kopplingsviren ersattes däremot med en mer robust stång.
En särskilt intressant komponent i motorrummet var ett mekanisk självrengörande oljefilter.
Filtret som använde sig av kopplingspedalens rörelse för att skrapa bort ev. smuts.
Motorn var vattenkyld med ett värmeelement, som de flesta idag skulle känna igen under motorhuven.
Bilar som såldes från 1952 innehöll också en bränslebaserad passagerarkupévärmare.
För att tända värmaren var det nödvändigt att först öppna en liten kran i motorrummet varefter
flödet av varm luft kunde regleras med hjälp av ett reglage i fotutrymmet på passagerarsidan.
För att förhindra rykten om att BMW model 340 hade utvecklats förhastat under krigets begränsade förhållanden,
utsattes ett flertal tidiga prototyper för en 10.000 kilometer maraton provkörning.
Det framgångsrika resultatet av detta test utgjorde en grund för att bilen nu var färdig för serieproduktion.
Serieproduktionen påbörjades under år 1949.

 

Produktion och kommersialisering

På 1930-talet var BMW model 326 sedd som en kompakt modell.
År 1948 när stål var en bristvara hade de Europeiska bilarna krympt.
Vid en tid när Mercedes Benz bilproduktion var nästan helt begränsad
till fyrcylindriga motoralternativ (ex. Mercedes Benz 170 modellen).
BMW:s större sexcylindriga modell med dess design och specifikationer,
befann sig då i framkant, vilket kvalificerade BMW till en mer upphöjd marknadsstatus.

Då fabriken var beroende av specialiserade leverantörer av komponenter,
hade de en stor utmaning att klara av det politiska och ekonomiska läget under Tysklands delning.
Detta lämnade Eisenachanläggningen helt avskuren från alla nyckelleverantörer som nu låg i västra delen av Tyskland.
Företaget blev nu tvunget att byta leverantörer eller att tillverka komponenterna själva.
Detta fick man då göra genom detaljerade anvisningar som tillhandahölls av tidigare leverantörer av BMW mod.326.

När instruktioner eller komponentleveranser försenades avstannade produktionen.
Svårigheter med komponentförsörjningen ledde då naturligtvis till kvalitetsbrister.
Trots kvalitetsproblemen, såldes BMW model 340 i Centraleuropa, samt väster om järnridån,
särskilt i de västra delarna av Tyskland.
Kunderna tenderade senare att vända sig till BMW i München för att
åtgärda tillverkningsfel när dessa dök upp på Eisenach modellerna.
Detta blev mycket irriterande för Münchenfabriken, som inte hade någon egen bilfabrik igång under denna tid.
De var inte heller i stånd att kunna påverka Eisenachfabrikens produktkvalitet.
Många BMW model 340 sändes även till Sovjetunionen, där de idag är väl ansedda av entusiaster.

BMW Model 340 fortsatte att finnas i centrum av ett komplext spel mellan politiska, juridiska och kommersiella tvister.
I November 1950 hotade en dom från den nationella domstolen i Düsseldorf
att äventyra Eisenachföretagets tillgång till mycket värdefulla västkonvertibler,
samt valuta om anläggningen fortsatte att sälja BMW model 340 som en BMW.
Efter juli 1952 skulle inga BMW model 340. få säljas, åtminstone inom västmarknader.
BMW Model 340 dök därefter upp ommärkta som EMW 340.
Den välbekanta blå-vit runda BMW-logotypen ersattes med en liknande logotype som var röd-vit.
(B i BMW stod för Bayerische/Bayern: E i EMW stod för Eisenacher.).
I östra Tyskland och Polen, och flera av de mindre andra sovjetiskkontrollerade systerstaterna,
fortsatte bilarna under en längre tid att säljas som BMW,
möjligen för att kunna använda upp det befintliga lagret av BMW märken och navkapslar.

Anläggningen som från 1945 kontrollerades av ryssarna, hamnade under den östtyska statens kontroll år 1952.

År 1953 döptes verksamheten till VEB (Automobilwerk Eisenach).
Regeringen var medveten om att inte hamna på efterkälken av Väst Tyskland,
som nu hade en aggressiv tillväxtfas.
Massproduktion prioriterades i Berlin och små två-taktdrivna bilar skulle kunna
produceras i ett större antal än de stora sexcylindriga modellerna.

Den sista Model 340 byggdes troligen under år 1953, även om dess coupé-syskon
fortsatte att levereras i ytterligare två år.